TRIVS BÄST I ÖPPNA LANDSKAP



Jag blöder. Mitt hjärta blöder precis som såret på mitt knä. Trots att jag inte har förstått att du har lämnat oss farfar, för alltid. Det känns för overkligt, som en dröm, trots att jag vill förstå. Jag tror att det skulle vara enklare då.
Innan jag gick in i kapellet och såg kistan hade jag inte ens förstått det till en bråkdel. Det var då tårarna började rinna, då blev allt som på riktigt. Då fanns det någonting jag kunde sätta blicken på, det var någon realistiskt. Att se allt vackert, alla blommor och kortet där det stod "Älskar Dig", att förstå att det var du som låg där i kistan var ett stort steg för mig. Jag har nog aldrig varit så ledsen, låtit det falla så många tårar över en och samma sak, aldrig varit så ömtålig som då. Det var lättare att låta allt komma ut då, nu är det svårare. En av de hemskaste synerna där var alla tårar på nära och käras kinder, så mycket sorg i ett rum.

Några ord prästen sa som satte sig extra hårt var
   "I det som en gång funnits glädje, kommer också sorg när det lämnar oss"

De spelade "Öppna Landskap" för att du trivdes bäst där. Du hjälpte alltid andra.
Du älskade att jaga, det var din passion. Det är det första jag kommer att tänka på när jag tänker på dig farfar. Alla de sovenirer efter jaktlycka på väggen i hallen. Nicke, er hund, följde alltid med dig ut, tills han blev för gammal. Du får förhoppningsvis träffa honom, jaga med honom där du är nu.
De gånger du var tomte när vi firade jul med pappas sida, det minns jag. När vi sov över hos er som små. När du först inte kände igen mig på Skadevi för några år sedan då vi inte setts på länge. Det är några få av de minnerna jag har av dig. Önskar jag kom ihåg mer av dig än de minnen jag har.

   Det kom så plötsligt, utan förvarning och jag hann inte säga hejdå. Jag kan tycka att det kanske var bäst så, att det inte går att säga hejdå. Du kommer ju alltid att finnas med mig, i mitt hjärta och i mina minnen.
Luft som är så viktigt går inte att ta i, det gör inte heller du längre. Du var viktig för mig, du kommer alltid att vara.



Jag älskar dig farfar.

Kommentarer
Postat av: munky - tre personer, en blogg

åh, ja börja fan gråta när ja läser det, stämmer så himla bra in till det jag upplevde när farmor dog!

Jag insåg inte hur mycket jag egentligen älskade henne förens hon försvann :( men hon kommer alltid att finnas med mig, precis som din farfar finns för dig!

<3

2011-01-26 @ 20:33:34
URL: http://munky.blogg.se/
Postat av: maxx

nääe, fyfan vad tråkigt.

började faktiskt med små gråta lite, för jag vet hur jäkla jobbigt det är med begravning.

men världen är visst så. man lever man dör. och det man vill göra med livet det gör man.

oavsätt om vi inte håller på o pratar med varandra nu, så vill jag att du ska veta att jag finns för dig om du behöver prata.

men du har ju en bra pojkvänn, han stöttar dig nog väl./<3maxx

2011-01-27 @ 11:22:47
Postat av: jenni ström

<3

2011-01-28 @ 19:27:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0